Denna lärgruppsträff ägde rum i Tveta skola en liten byskola
strax utanför Säffle. Vi är alla överens om att det är mycket trevligt att få
hälsa på i varandras olika skolmiljöer, något vi annars aldrig hinner med.
Det första
vi konstaterade var att denna uppgift är den som varit ”tråkigast” av de vi
hittills har gjort. Lusten till själva arbetsuppgiften har inte varit hög bland
lärgruppsdeltagarna. Vad det beror på är svårt att svara på, men några tankar
vi fick var att vi inte riktigt kunde se vilket syfte just denna uppgift hade
när det gäller läsning och läsutveckling. Två elever i en klass ställde just
den frågan också ”Vad är egentligen syftet med denna uppgift?” och eftersom vi
tyckte att syftet var luddigt blev det svårt att bemöta denna fråga. Någon av
lärarna har använt uppgiften i syftet att arbeta med källkritik kring texter
där det som hamnar i mitten av VENN-diagrammet kanske kan ses som det
viktigaste, eller det som vi faktiskt rent källkritiskt kan anse som säker
information. Elevernas tankar i detta arbete var bla. att lärobokstexten oftast
var lättare för dem att förstå än vad t.ex. en internetsida var. Dessutom kom eleverna
ganska snabbt fram till att de litade mer på det som stod i läroboken. Detta är
en intressant reflektion eftersom många elever faktiskt ganska reflexmässigt
alltid börjar med att söka information på nätet innan de läser i läroböckerna.
Man kan ju faktiskt fråga sig varför de gör så. En tanke som vi fick var att
det är lättare att skriva in ett sökord på Google än att sitta och leta i en
bok. En elev sa att det som hamnade i mitten av VENN-diagrammet borde ju vara
texternas kärna alltså det viktigaste i båda texterna (eftersom det finns med i
båda texterna).
Att arbeta med just VENN-diagram ser vi dock som en stor
fördel och det är något som man kan använda sig av när man t.ex. ska jämföra
skönlitteratur. En av lärarna har använt VENN-diagram i arbetet med böckerna
”Anne Franks dagbok” och ”Hanas resa” där en jämförelse mellan hur människorna
levde i de olika böckerna gjordes. Detta arbete skapade dessutom nyfikenhet hos
eleverna då de ville att någon skulle komma och berätta mer om
koncentrationslägren, 2:a världskriget och judeförföljelsen.
Vi ser också fördel med användandet av VENN-diagram när det
t.ex. gäller arbetet med att jämföra olika religioner eller t.ex. politiska
partier.
Föreläsningarna till denna gång tyckte vi var intressanta
och givande även om Dan Åkerlunds föreläsning hade lite för högt tempo. Det var,
periodvis, lite svårt att hänga med i svängarna. I Christinas föreläsning
fastnade vi mycket för fan-fiction. Fan-fiction skulle kunna vara en ingång
till de elever som t.ex. har socialfobi och inte kommer till skolan, de sk.
hemmasittarna. Dessa elever är en grupp som ökar på våra skolor. Numera finns
de inte bara på högstadiet utan det har även krupit ner i åldrarna.
Vi ser det digitaliserade samhället som en utmaning och det
är viktigt att inte helt okritiskt ta till sig allt. Det går fort i svängarna
när det gäller internet och datorer och det är ibland svårt att hänga med och
hinna med. Eleverna byter snabbt ut den plattform som de befinner sig på och vi
lärare anses ganska mossiga som håller på med mail och SMS när man faktiskt kan
skicka SNAP till varandra. Något som vi
tror är viktigt är att vi i skolan måste börja dra nytta av de plattformar som
eleverna befinner sig på.
Till denna gång hade vi passande nog läst kapitel 6 i boken ”mellan
raderna”. Ett mycket intressant och givande kapitel där vi med tydlighet kan se
VENN-diagrammets fördelar. Vi tycker att Britta Stensons bok är fantastiskt bra
och vi ser det som en bok som vi kommer kunna använda som en form av
uppslagsbok i vårt arbete när vi planerar och lägger upp vår undervisning.
Nu ser vi alla fram emot onsdag när vi ska få lyssna på Johanna
Nilsson.
//Sofia Espedalen, Säffle
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar