Sammanfattning av reflektioner kring uppgift 6 – arbeta med bilderboken som cross-over-litteratur

Samtliga i lärgruppen tycker att denna uppgift var mycket bra och samtliga kommer definitivt jobba mer med bilderböcker. Uppgiften togs emot av eleverna på ett mycket bra sätt i alla stadier.

Redan vid seminarietillfälle 6 (när vi fick uppgiften) bestämde vi i lärgruppen att vi skulle jobba med temat utanförskap och vi skulle träna eleverna i att göra inferenser (text-text, text-själv och text-världen). Vi bestämde också tillsammans att vi skulle börja med att visa endast bilderna för att kunna, tillsammans med eleverna, prata om det som vi såg i bilderna. Därefter skulle vi läsa texten för att sedan kunna koppla samman bilderna med texten.

De bilderböcker som användes av lärgruppen var ”Det röda trädet” av Shaun Tan, ”pricken” av Margret Rey och ”Stephanies Ponytail” av Robert Munsch, ”Tanten och ödlan” av Eva Dahlgren och Pål Jansson

Eleverna mottog denna uppgift på ett mycket bra sätt och redan under själva bildvisningen visade eleverna på många kloka tankar kring bilderna. Någon elev gjorde direkt inferenser till något hon varit med om kopplade nästan direkt bilderna i ”Pricken” till utanförskap och rasism. Eleverna hade mycket att säga om bilderna och vi märkte att de flesta elever såg många olika saker i bilderna. Eleverna var duktiga på att läsa karaktärernas ansiktsuttryck och kunde därigenom se och tolka vad som skulle hända i berättelsen. T.ex. uppmärksammade eleverna att det på samtliga bilder i ”Stephanies ponytail” var en liten kille som åt något på varje uppslag.

Eftersom denna uppgift tog mer än en lektion i anspråk gick det några timmar och för några i lärgruppen även några dagar mellan att bilderna visades och texten sedan lästes upp. Detta var både en fördel och en nackdel. För några elever kan väntan göra att bilderna glömts bort, men för andra elever var det just väntan som gjorde att uppgiften blev så spännande. De längtade efter att få höra texten till bilderna.

De som jobbade med ”Stephanies ponytail” hade många bra samtal i elevgrupperna om utanförskap, grupptryck och gruppdynamik. Det gjordes kopplingar till bla. Hitler och andra världskriget. Några elever funderade på om Stephanie verkligen var snäll som ”lurade” sina kompisar. En mycket bra bok som vi hoppas översätts till svenska, men även om boken var på engelska så fungerade den utmärkt att läsa tillsammans med eleverna.

De i lärgruppen som utfört uppgiften på högstadiet märkte att det inte riktigt fungerade att jobba med texten tre gånger. Eleverna hade inte riktigt tålamod utan de tröttnade redan på texten efter att de jobbat med den två gånger. Vi diskuterade detta fenomen i lärgruppen och funderade på om det kunde bero på att tonåringar inte klarar att ha fokus på en och samma text lika länge som mindre barn. Ett litet barn kan läsa samma sagobok kväll efter kväll, medan äldre barn tröttnar snabbare. Det kan ju också bero på boken som lästes eller på gruppkonstellationerna.

Att läsa en bilderbok med äldre barn är något som vi bara ser fördelar kring. T.ex. så får vi med oss många av eleverna som tycker att det är svårt att läsa eftersom bilderna ger dem stöd i läsningen och förståelse för texten. Bilderna kompletterar texten på ett bra sätt och många av eleverna insåg att bilderna i boken faktiskt är beroende av texten och vice versa. De insåg att texten faktiskt blir svår och relativt obegriplig om man inte också får se bilderna.

Nu ser vi fram emot sista föreläsningen, men vi tycker även att det är lite vemodigt eftersom den mycket bra utbildningen nu är slut. Vi tycker alla att vi har lärt oss mycket av föreläsningarna, uppgifterna och reflektionssamtalen i lärgruppen. Vi tänker oss en fortsättning på något sätt eftersom att vi verkligen ser fördelar med att jobba tillsammans på detta sätt.