Inför onsdagens seminariedag (28/1-2015)

Följande bestämdes på vår lärgruppsträff:

Hyrbilen hämtas uppe vid gamla huvudkontoret. Sofia, Anna, Eva träffas vid Domusparkeringen klockan 8:00. Linda hämtas upp vid Statoil och Angelica hämtas upp i V-bro. Margareta och Emma åker i egen bil och Gunilla möter upp i Karlstad.

Nu ser vi alla fram emot Josefin Nilssons föreläsning!!

//Sofia

Lärgruppsträff 21/1-2015

Denna lärgruppsträff ägde rum i Tveta skola en liten byskola strax utanför Säffle. Vi är alla överens om att det är mycket trevligt att få hälsa på i varandras olika skolmiljöer, något vi annars aldrig hinner med.

Det första vi konstaterade var att denna uppgift är den som varit ”tråkigast” av de vi hittills har gjort. Lusten till själva arbetsuppgiften har inte varit hög bland lärgruppsdeltagarna. Vad det beror på är svårt att svara på, men några tankar vi fick var att vi inte riktigt kunde se vilket syfte just denna uppgift hade när det gäller läsning och läsutveckling. Två elever i en klass ställde just den frågan också ”Vad är egentligen syftet med denna uppgift?” och eftersom vi tyckte att syftet var luddigt blev det svårt att bemöta denna fråga. Någon av lärarna har använt uppgiften i syftet att arbeta med källkritik kring texter där det som hamnar i mitten av VENN-diagrammet kanske kan ses som det viktigaste, eller det som vi faktiskt rent källkritiskt kan anse som säker information. Elevernas tankar i detta arbete var bla. att lärobokstexten oftast var lättare för dem att förstå än vad t.ex. en internetsida var. Dessutom kom eleverna ganska snabbt fram till att de litade mer på det som stod i läroboken. Detta är en intressant reflektion eftersom många elever faktiskt ganska reflexmässigt alltid börjar med att söka information på nätet innan de läser i läroböckerna. Man kan ju faktiskt fråga sig varför de gör så. En tanke som vi fick var att det är lättare att skriva in ett sökord på Google än att sitta och leta i en bok. En elev sa att det som hamnade i mitten av VENN-diagrammet borde ju vara texternas kärna alltså det viktigaste i båda texterna (eftersom det finns med i båda texterna).

Att arbeta med just VENN-diagram ser vi dock som en stor fördel och det är något som man kan använda sig av när man t.ex. ska jämföra skönlitteratur. En av lärarna har använt VENN-diagram i arbetet med böckerna ”Anne Franks dagbok” och ”Hanas resa” där en jämförelse mellan hur människorna levde i de olika böckerna gjordes. Detta arbete skapade dessutom nyfikenhet hos eleverna då de ville att någon skulle komma och berätta mer om koncentrationslägren, 2:a världskriget och judeförföljelsen.

Vi ser också fördel med användandet av VENN-diagram när det t.ex. gäller arbetet med att jämföra olika religioner eller t.ex. politiska partier.

Föreläsningarna till denna gång tyckte vi var intressanta och givande även om Dan Åkerlunds föreläsning hade lite för högt tempo. Det var, periodvis, lite svårt att hänga med i svängarna. I Christinas föreläsning fastnade vi mycket för fan-fiction. Fan-fiction skulle kunna vara en ingång till de elever som t.ex. har socialfobi och inte kommer till skolan, de sk. hemmasittarna. Dessa elever är en grupp som ökar på våra skolor. Numera finns de inte bara på högstadiet utan det har även krupit ner i åldrarna.

Vi ser det digitaliserade samhället som en utmaning och det är viktigt att inte helt okritiskt ta till sig allt. Det går fort i svängarna när det gäller internet och datorer och det är ibland svårt att hänga med och hinna med. Eleverna byter snabbt ut den plattform som de befinner sig på och vi lärare anses ganska mossiga som håller på med mail och SMS när man faktiskt kan skicka SNAP till varandra.  Något som vi tror är viktigt är att vi i skolan måste börja dra nytta av de plattformar som eleverna befinner sig på.

Till denna gång hade vi passande nog läst kapitel 6 i boken ”mellan raderna”. Ett mycket intressant och givande kapitel där vi med tydlighet kan se VENN-diagrammets fördelar. Vi tycker att Britta Stensons bok är fantastiskt bra och vi ser det som en bok som vi kommer kunna använda som en form av uppslagsbok i vårt arbete när vi planerar och lägger upp vår undervisning.

Nu ser vi alla fram emot onsdag när vi ska få lyssna på Johanna Nilsson.

//Sofia Espedalen, Säffle

Artikel från NWT

http://nwt.se/karlstad/article1687470.ece

Lärgruppsträff 10/11-2014

Hej på er alla!

Lärgruppsträff 10/11-2014Här är en sammanställning av de reflektioner som vi gjort efter senaste RUC uppgiften. På vår lärgrupp pratade vi om massa intressanta saker och allt kanske inte har kommit med i denna sammanställning. Det som vi i alla fall kan konstatera är att vi har mycket trevligt på våra träffar. Nu ser vi fram emot tisdag och nästa seminariedag på Karlstads Universitet.

Sammanfattning av reflektioner kring uppgift 3 – Visualisera enligt 5-stegsmodellen samt föreläsningen av Michael Tengberg

Denna lärgruppsträff ägde rum i Tingvallaskolans vackra personalrum. Samtliga lärgruppsdeltagare har jobbat med strategin ”att visualisera” detta pga. att vi tyckte att vi redan jobbat så mycket med att göra förutsägelser kring texter med våra elever. Nu ville vi testa något nytt och då passade ju visualisering alldeles ypperligt. Det var en rolig uppgift att göra med eleverna och den togs emot bland eleverna på ett positivt sätt. En fördel som vi alla ser med att just jobba med visualisering är att eleverna genom detta sätt att arbeta med texten får ett verktyg att använda sig av när det gäller att sammanfatta det viktigaste i en text. Genom att visa/rita sina tankar i t.ex. tre serierutor (först…. Sedan… sist…). Många elever kände en aha upplevelse när de faktiskt fick rita sina bilder som texten skapade i huvudet det blev lättare för dem att sammanfatta det viktigaste i texten. Något som är till fördel för de skrivsvaga eleverna. Några elever har verkligen kunnat förmedla den känsla och den bild som texten gav dem.

Det är inte bara visualisering genom att rita som har använts utan även fotografering och teater har använts som illustration. Den lärare som jobbade med teater lät eleverna skriva ner några saker som de kom att tänka på och som de såg i texten som de läste. De fick sedan välja ut en scen som de speciellt fastnat för och spela upp den för sina klasskamrater. Detta var mycket uppskattat bland eleverna.

En intressant sak som visade sig när eleverna gjorde sin visualisering var att tjejerna ofta ritade en känsla dvs. illustrerade att någon var ledsen eller glad medan killarna istället illustrerade de yttre detaljerna t.ex. någons sportbil eller dylikt. Detta var tydligare i de lägre åldrarna än i de högre åldrarna. En intressant iakttagelse som verkligen tål att diskuteras tillsammans med eleverna i klassen.

En annan fördel med att jobba med visualiseringen var att man verkligen kunde prata med var och en av eleverna kring deras bilder under tiden som de satt och jobbade med dem. På något sätt skapas det tid för enskilda samtal i klassrummet med eleverna och eleverna kunde, enskilt med läraren, verkligen få förmedla den bild som de fick av texten. Dessutom skapar bilderna nyfikenhet hos eleverna och de vill väldigt gärna titta på varandras bilder och en spontan diskussion kring texten skapas på så sätt.

En svårighet när det gäller att jobba med visualisering är tiden (eller bristen på tid). Det är viktigt att man får göra klart hela visualiseringen innan lektionen avslutas. Känslan och bilden som texten skapar är tydligast när man precis har läst texten och om man då inte hinner göra klart utan kanske tvingas fortsätta (om man har otur) två dagar senare så kanske den där känslan man fick när man precis läst texten har försvunnit. Detta kanske framförallt är ett problem på högstadiet eftersom man där är mer styrd av schemat och dess positioner.

Något som samtliga lärgruppsdeltagare känner är att lärarens modellering är mycket viktigt och dessutom nödvändigt för att eleverna ska kunna utvecklas positivt. Ju mer vi jobbar med uppgifterna i denna kurs desto tydligare blir det för oss. Utmaningen blir nu att visa och övertyga övriga kollegor (i samtliga ämnen) att det är nödvändigt att jobba med alla texter som eleverna möter tillsammans med eleverna och att det är nödvändigt att man som lärare modellerar. Kanske är detta en av framgångsfaktorerna i skolan.

Föreläsningen av Michael Tengberg Tengbergs upplevde vi alla som mycket bra. Den innehöll många bra konkreta grejer som vi kan använda i undervisningen med våra elever. Han delgav dessutom många bra tips på texter som kan användas tillsammans med eleverna.  Samtliga i lärgruppen tycker att föreläsningarna i denna utbildning över lag ger oss mycket. Dessutom känner vi att vi genom de uppgifter vi gör med våra elever verkligen får omsätta teorin från föreläsningarna till praktiken.

Till detta lärgruppstillfälle läste vi kapitel 5 och 6 i boken ”Mellan raderna” av Britta Stensson. Kapitlen tar upp många bra och konkreta delar som man direkt kan test tillsammans med eleverna. Brittas förslag på hur man t.ex. kan jobba med ”text till själv” och ”text till text” är något som många av oss kommer att testa.

Nu ser vi fram emot den 18:e och nästa seminarietillfälle!

Visualisering och annat

Hej!
Hur går det med senaste RUC-uppgiften? Vi tyckte att föreläsningen med Michael Tengberg var väldigt intressant och gav mycket inspiration till vår undervisning. Sofia har planer på att använda visualiseringsuppdraget i uppstart på deckararbetet i år 8 och Eva satte ihop en lektion som fokuserade på årets fredspristagare. Hör av er om ni är intresserade, så mailar vi den!
    Nästa gång vi ses är måndag 10 november och då ses vi på Tingvallaskolan kl.15:30. Eftersom det då är en hel vecka kvar till nästa Karlstadsresa, behöver ni inte maila reflektioner till Sofia innan lärgruppsträffen. Vi läser kapitel fem och sex i boken Mellan raderna innan träffen.

Hälsningar
Eva och Sofia

Ny blogg för våra lägruppsträffar!

Nu testar vi att göra en blogg där vi kan skriva om och kring våra lärgruppsträffar. Här kan vi också lägga in våra reflektioner över de arbeten som vi gör med våra klasser, bra textexempel och bra exempel på läutveckling som skett i våra klasser/grupper.

/Sofia