Lite litteraturtips!

"Vägar till läsförståelse" – Monica reichenberg

Kanske en bok att läsa i studiecirkelform? Något för vår lärgrupp i höst?

"Läsadidaktik" – Astrid Rue

Bra bok framförallt till de som undervisar på högstadiet.

"Att bedöma och sätta betyg 10 utmaningar i lärarens vardag" - Marie Israelsson, Anders Jönsson, Anna Grettve

Sammanfattning av reflektioner kring uppgift 6 – arbeta med bilderboken som cross-over-litteratur

Samtliga i lärgruppen tycker att denna uppgift var mycket bra och samtliga kommer definitivt jobba mer med bilderböcker. Uppgiften togs emot av eleverna på ett mycket bra sätt i alla stadier.

Redan vid seminarietillfälle 6 (när vi fick uppgiften) bestämde vi i lärgruppen att vi skulle jobba med temat utanförskap och vi skulle träna eleverna i att göra inferenser (text-text, text-själv och text-världen). Vi bestämde också tillsammans att vi skulle börja med att visa endast bilderna för att kunna, tillsammans med eleverna, prata om det som vi såg i bilderna. Därefter skulle vi läsa texten för att sedan kunna koppla samman bilderna med texten.

De bilderböcker som användes av lärgruppen var ”Det röda trädet” av Shaun Tan, ”pricken” av Margret Rey och ”Stephanies Ponytail” av Robert Munsch, ”Tanten och ödlan” av Eva Dahlgren och Pål Jansson

Eleverna mottog denna uppgift på ett mycket bra sätt och redan under själva bildvisningen visade eleverna på många kloka tankar kring bilderna. Någon elev gjorde direkt inferenser till något hon varit med om kopplade nästan direkt bilderna i ”Pricken” till utanförskap och rasism. Eleverna hade mycket att säga om bilderna och vi märkte att de flesta elever såg många olika saker i bilderna. Eleverna var duktiga på att läsa karaktärernas ansiktsuttryck och kunde därigenom se och tolka vad som skulle hända i berättelsen. T.ex. uppmärksammade eleverna att det på samtliga bilder i ”Stephanies ponytail” var en liten kille som åt något på varje uppslag.

Eftersom denna uppgift tog mer än en lektion i anspråk gick det några timmar och för några i lärgruppen även några dagar mellan att bilderna visades och texten sedan lästes upp. Detta var både en fördel och en nackdel. För några elever kan väntan göra att bilderna glömts bort, men för andra elever var det just väntan som gjorde att uppgiften blev så spännande. De längtade efter att få höra texten till bilderna.

De som jobbade med ”Stephanies ponytail” hade många bra samtal i elevgrupperna om utanförskap, grupptryck och gruppdynamik. Det gjordes kopplingar till bla. Hitler och andra världskriget. Några elever funderade på om Stephanie verkligen var snäll som ”lurade” sina kompisar. En mycket bra bok som vi hoppas översätts till svenska, men även om boken var på engelska så fungerade den utmärkt att läsa tillsammans med eleverna.

De i lärgruppen som utfört uppgiften på högstadiet märkte att det inte riktigt fungerade att jobba med texten tre gånger. Eleverna hade inte riktigt tålamod utan de tröttnade redan på texten efter att de jobbat med den två gånger. Vi diskuterade detta fenomen i lärgruppen och funderade på om det kunde bero på att tonåringar inte klarar att ha fokus på en och samma text lika länge som mindre barn. Ett litet barn kan läsa samma sagobok kväll efter kväll, medan äldre barn tröttnar snabbare. Det kan ju också bero på boken som lästes eller på gruppkonstellationerna.

Att läsa en bilderbok med äldre barn är något som vi bara ser fördelar kring. T.ex. så får vi med oss många av eleverna som tycker att det är svårt att läsa eftersom bilderna ger dem stöd i läsningen och förståelse för texten. Bilderna kompletterar texten på ett bra sätt och många av eleverna insåg att bilderna i boken faktiskt är beroende av texten och vice versa. De insåg att texten faktiskt blir svår och relativt obegriplig om man inte också får se bilderna.

Nu ser vi fram emot sista föreläsningen, men vi tycker även att det är lite vemodigt eftersom den mycket bra utbildningen nu är slut. Vi tycker alla att vi har lärt oss mycket av föreläsningarna, uppgifterna och reflektionssamtalen i lärgruppen. Vi tänker oss en fortsättning på något sätt eftersom att vi verkligen ser fördelar med att jobba tillsammans på detta sätt.

Sammanfattning av reflektioner kring uppgift 5 – Lässtrategier - erfarenheter och modeller för explicit undervisning

Sammanfattningsvis tyckte alla i lärgruppen att detta var en bra uppgift som eleverna tog sig an på ett bra sätt. Vi har alla jobbat med tidningsartiklar, men med lite olika innehåll. Det är artiklar både från vanliga dagstidningar, men också artiklar från tidningar som t.ex. Lyckoslanten. Några av oss har börjat med att modellera en kort text för att sedan ta sig an tidningsartikeln tillsammans med eleverna.

Samtliga började sedan med att läsa artikeln en del lät eleverna läsa tyst för sig själva och andra läste högt tillsammans med eleverna. Eleverna fick sedan till uppgift att stryka under svåra ämnesspecifika ord för att de skulle ”packas upp” tillsammans. Just detta att tillsammans ”packa upp” orden som känns kluriga och lite svåra är något som alla fastnat för. En del av oss stannade upp i texten när vi läste den tillsammans med eleverna och diskuterade orden efter hand som de dök upp. Andra lät eleverna stryka under de ord som de tyckte var kluriga för att sedan delge varandra orden och tillsammans prata om dess betydelse. Att verkligen gå på djupet på detta sätt med orden anser vi är viktigt och att tillsammans ”packa upp” orden ger eleverna stöd och trygghet. En annan fördel är att alla elever får möjlighet att verkligen förstå texten, även de med annat modersmål får större möjlighet att hänga med i texten och lära sig nya ord och uttryck på ett bra sätt och i en bra kontext. En av elevkommentarerna efter detta arbete var ” vilken tur att vi går igenom orden för jag förstod nästa ingenting”. Vilket faktiskt bevisar vikten av att ”packa upp” svåra ord tillsammans med eleverna.

När vi sedan kom till momentet att hitta textens nyckelord så har vi jobbat på lite olika sätt en del har tillsammans med eleverna letat nyckelord som sedan skrivits upp på tavlan, andra har låtit eleverna jobba två och två med texten för att hitta nyckelorden. Att hitta en texts nyckelord är något som många elever tycker är svårt och som vi tror att vi behöver jobba mycket mer med. Framförallt är detta en mycket viktigt förmåga när det gäller att kunna ta till sig en text, lära sig den och framförallt förstå dess innehåll. Något som alla elever har nytta av att kunna i skolans alla ämnen. Flera elever sa ”Hur ska jag veta vilka ord som är viktiga?”. Ett bra bevis på att många elever tycker att det är svårt att hitta en texts nyckelord och således något som vi som lärare måste hjälpa dem att förstå.

Eleverna fick sedan sammanfatta artikeln utifrån nyckelorden och de flesta av oss lät eleverna sammanfatta artikeln två och två vilket också gav eleverna stöd i varandra. Att sedan läsa upp sin sammanfattning gjorde att alla elever fick se att man utifrån en text och en texts nyckelord faktiskt fick ganska likvärdiga sammanfattningar, dvs. det viktigaste i texten var med i sammanfattningen.

Det vi tar med oss från denna uppgift är att det är mycket viktigt att ”lära” eleverna hur man gör för att hitta en texts nyckelord. Detta är kanske något som man, i alla fall på högstadiet, förutsätter att alla elever kan (vilket de inte kan!). Elevernas spontana reaktioner på uppgiften var: ”detta tycker jag är svårt”, ”detta vill jag träna mer på”, ”hur ska man veta vilka ord som är nyckelord” osv. Eleverna kan i alla fall se varför det är viktigt att kunna hitta en texts nyckelord och sedan kunna sammanfatta texten och att göra detta mer i skolans alla ämnen tror vi är jätteviktigt.

När det gäller Josefin Nilssons föreläsning är vi alla lyriska. En mycket bra föreläsning där man verkligen kan ta till sig allt hon säger. Hon har funnits med i alla våra tankar sedan vi hörde hennes föreläsning och vi refererar mycket till det hon sagt när vi pratar med våra kollegor på våra respektive enheter. Josefin är någon som vi skulle vilja ha som föreläsare för hela kollegiet t.ex. på en studiedag.

Att sammanfatta

Hej!
Jag genomförde senaste RUC-uppgiften med länkad text. Den fungerade bra med sjuor och hade ett ämne som de kunde relatera till. Innan vi arbetade med texten, tittade vi på film från "Orka plugga" som handlar om att sammanfatta.
Eva

Dödshotades på nätet

Inför onsdagens seminariedag (28/1-2015)

Följande bestämdes på vår lärgruppsträff:

Hyrbilen hämtas uppe vid gamla huvudkontoret. Sofia, Anna, Eva träffas vid Domusparkeringen klockan 8:00. Linda hämtas upp vid Statoil och Angelica hämtas upp i V-bro. Margareta och Emma åker i egen bil och Gunilla möter upp i Karlstad.

Nu ser vi alla fram emot Josefin Nilssons föreläsning!!

//Sofia

Lärgruppsträff 21/1-2015

Denna lärgruppsträff ägde rum i Tveta skola en liten byskola strax utanför Säffle. Vi är alla överens om att det är mycket trevligt att få hälsa på i varandras olika skolmiljöer, något vi annars aldrig hinner med.

Det första vi konstaterade var att denna uppgift är den som varit ”tråkigast” av de vi hittills har gjort. Lusten till själva arbetsuppgiften har inte varit hög bland lärgruppsdeltagarna. Vad det beror på är svårt att svara på, men några tankar vi fick var att vi inte riktigt kunde se vilket syfte just denna uppgift hade när det gäller läsning och läsutveckling. Två elever i en klass ställde just den frågan också ”Vad är egentligen syftet med denna uppgift?” och eftersom vi tyckte att syftet var luddigt blev det svårt att bemöta denna fråga. Någon av lärarna har använt uppgiften i syftet att arbeta med källkritik kring texter där det som hamnar i mitten av VENN-diagrammet kanske kan ses som det viktigaste, eller det som vi faktiskt rent källkritiskt kan anse som säker information. Elevernas tankar i detta arbete var bla. att lärobokstexten oftast var lättare för dem att förstå än vad t.ex. en internetsida var. Dessutom kom eleverna ganska snabbt fram till att de litade mer på det som stod i läroboken. Detta är en intressant reflektion eftersom många elever faktiskt ganska reflexmässigt alltid börjar med att söka information på nätet innan de läser i läroböckerna. Man kan ju faktiskt fråga sig varför de gör så. En tanke som vi fick var att det är lättare att skriva in ett sökord på Google än att sitta och leta i en bok. En elev sa att det som hamnade i mitten av VENN-diagrammet borde ju vara texternas kärna alltså det viktigaste i båda texterna (eftersom det finns med i båda texterna).

Att arbeta med just VENN-diagram ser vi dock som en stor fördel och det är något som man kan använda sig av när man t.ex. ska jämföra skönlitteratur. En av lärarna har använt VENN-diagram i arbetet med böckerna ”Anne Franks dagbok” och ”Hanas resa” där en jämförelse mellan hur människorna levde i de olika böckerna gjordes. Detta arbete skapade dessutom nyfikenhet hos eleverna då de ville att någon skulle komma och berätta mer om koncentrationslägren, 2:a världskriget och judeförföljelsen.

Vi ser också fördel med användandet av VENN-diagram när det t.ex. gäller arbetet med att jämföra olika religioner eller t.ex. politiska partier.

Föreläsningarna till denna gång tyckte vi var intressanta och givande även om Dan Åkerlunds föreläsning hade lite för högt tempo. Det var, periodvis, lite svårt att hänga med i svängarna. I Christinas föreläsning fastnade vi mycket för fan-fiction. Fan-fiction skulle kunna vara en ingång till de elever som t.ex. har socialfobi och inte kommer till skolan, de sk. hemmasittarna. Dessa elever är en grupp som ökar på våra skolor. Numera finns de inte bara på högstadiet utan det har även krupit ner i åldrarna.

Vi ser det digitaliserade samhället som en utmaning och det är viktigt att inte helt okritiskt ta till sig allt. Det går fort i svängarna när det gäller internet och datorer och det är ibland svårt att hänga med och hinna med. Eleverna byter snabbt ut den plattform som de befinner sig på och vi lärare anses ganska mossiga som håller på med mail och SMS när man faktiskt kan skicka SNAP till varandra.  Något som vi tror är viktigt är att vi i skolan måste börja dra nytta av de plattformar som eleverna befinner sig på.

Till denna gång hade vi passande nog läst kapitel 6 i boken ”mellan raderna”. Ett mycket intressant och givande kapitel där vi med tydlighet kan se VENN-diagrammets fördelar. Vi tycker att Britta Stensons bok är fantastiskt bra och vi ser det som en bok som vi kommer kunna använda som en form av uppslagsbok i vårt arbete när vi planerar och lägger upp vår undervisning.

Nu ser vi alla fram emot onsdag när vi ska få lyssna på Johanna Nilsson.

//Sofia Espedalen, Säffle